>
…fick jag av min mamma på Alla Hjärtans Dag, och självklart blev jag glad och tacksam för hennes omtanke.
Men Alla Hjärtans Dag. Allvarligt. Vad är det för dag? Visst, det är en fin tanke. En hel dag när man bara ska gå runt och vara kär, gulla med sin älskade, bry sig om varandra och hoppa på rosa moln. Fine, jag köper det till viss del, även om jag tycker att den charmiga spontaniteten därmed försvinner och det istället är som bäddat för prestationsångest över vem som gör det bäst för sin partner den här dagen…men det är en annan historia. Men har ni sett hur det ser ut på stan? Allvarligt talat – är vi inte smartare än att vi, om vi nu känner att vi måste köpa presenter till varandra den här dagen, kan komma på något att köpa utan att det produceras alldeles för dyra rosa nallar med I LOVE YOU i glitter, pratande kort med en bild av en bukett med rosor eller hjärtformad confetti som skall spridas ut i hemmet (eller var?)? Alla Hjärtans Dag har blivit totalt kommersialiserat, och det är det jag har så otroligt svårt för. Jag blir nästan lite ledsen över det.
Varför kan inte den här dagen, om den nu är så viktig, vara en dag för eftertanke? Omtanke. En dag när vi tänker på alla som bor i vårt hjärta, känner tacksamhet över att vi är älskade och bara tillåter oss att vara och umgås utan att behöva känna pressen (jag vet att det är fler som känner press och stress inför den här dagen än som erkänner det) över att komma hem med den finaste presenten, servera den godaste frukosten på sängen eller bjuda på ut på den lyxigaste restaurangen?
Själv började jag dagen precis som förra året, med att ge mig själv lite kärlek. Idag blev det i form av en lång och ensam promenad genom stan. En dryg timme gick jag och tänkte på allt och inget. På min familj, mina vänner och mig själv. Allt jag älskar i livet och allt jag valt att leva utan. En skön rensning av tankar innan jag gick hem och åt frukost med mamma.
Spontanitet hos människor är något jag uppskattar otroligt mycket, och precis lika svårt har jag för motsatsen. Den här dagen kan vara den mest icke spontana jag vet, och då kan ni ju börja misstänka vad jag tycker om den…med det inte sagt att jag inte önskar er den bästa med ett lass kärlek – det är ni värda!
♥♥♥♥♥